Allt om ljud

VAD ÄR LJUD?

Vi är ju i huvudsak inriktade på bildåtergivning i storformat, men eftersom en projektor i sig inte gör en hembio komplett utan ljud, så har vi här valt att föröka få med det allra viktigaste om det som sätter fysisk närvaro till våra hembioupplevelser; ljudet! Att berätta ALLT om ljud i en enda artikel skulle innebära att vi egentligen skulle behöva en helt egen hemsida för detta. Denna rubrik borde kanske ha hetat ”Det mesta om ljud”, men som sagt, vi tar det viktigaste…

© 2003 BigScreen Entertainment

När vi tänker på hembio, det vill säga riktig hem-BIO, så tänker vi oss en anläggning bestående av en projektor, en bra DVD-spelare och en uppsättning högkvalitativa högtalare som matas med en kraftig förstärkare. Framför allt tänker vi oss allt detta utan DISTORSION. Det gäller både bild som ljud. Bilden ger oss en visuell närvaro i filmen medan ljudet ger oss en fysisk. Distorsion är vår värsta fiende oavsett om vi pratar bild eller ljud. Är bilden riktigt dålig eller ljudet väldigt illa så faller ju upplevelsen drastiskt och ibland till och med så pass mycket att upplevelsen istället blir en plåga. Hur bild fungerar kan du läsa om under ”Allt om bild”. Här skall vi titta på vad rent ljud innebär och vilka de olika ljudformaten är som skall få oss att sjunka in i filmens underbara värld.

Artikeln är utarbetad i samarbete med min kollega Michael Eklund - musikproducent & ljudtekniker, samt medlem i LjudTekniska Sällskapet.

Ljudet
Ljud uppkommer när luftpartiklar sätts i rörelse och gungar fram och tillbaka. När detta sker så bildas det förtätningar och förtunningar i luften som i sin tur skapar högt och lågt tryck. Det är dessa tryckvågor som våra örons känsliga trumhinnor snappar upp och förmedlar vidare till hjärnan i form av elektriska impulser.

Frekvens är inte bara en term inom bildteknik. Det är framför allt en term som man ofta stöter på inom ljudvetenskap. Frekvens är ett sätt att ange vågor/svängningar per sekund. Frekvensen för ljud anges, precis som för bild, i Hertz (Hz) och 1 kiloHertz (kHz) är 1000 svängningar per sekund. Tonstyrkan (volymen) avgörs av ljudvågornas amplitud, det vill säga hur kraftiga svängningar ljudvågorna gör.

Akustik: Om materialet i till exempel en vägg är så att ljudet lätt går igenom säger man att väggens transmission är hög. Det ljud som dämpas (fastnar) i väggen kallas absorption. Det ljud som studsar tillbaka i rummet kallas reflexion. Transmission, absorption och reflexion har olika värden för olika frekvenser.

Själva karaktären på ett ljud avgörs av tre saker: grundtonen, transienten och övertonerna. Transienten är själva attacken i ljudet som kan variera i styrka och tid. Övertoner är tillagda toner som alla ljud har (utom sinustoner) och dessa kan variera i antal och styrka.

Människan kan som högst uppfatta ca 20 000 Hz, allt över detta kallas ultraljud. Den lägsta frekvensen ett mänskligt öra kan höra är ca 5 Hz, allt under detta kallas infraljud. Det här är förvisso ganska individuellt men vad som säkert är, är att med åldern avtar förmågan att höra höga frekvenser markant. Vår hörselförmåga förändras också med ljudtryck och frekvens. Vi hör mindre diskant och mycket mindre bas vid svaga nivåer, vid starkare nivåer minskar dessa ”fel” och vi hör tonernas styrka i förhållande till varandra bättre men aldrig korrekt. Det är just detta loudness-knappen på din förstärkare är till för. Den ger mer bas och diskant vid svaga nivåer för att försöka kompensera för detta frekvensbortfall i vår hörsel. På normala till högre volymer skall man inte använda denna funktion om man eftersträvar korrekt ljud.

deciBel - dB?
Den mänskliga hörseln fungerar inte som en ljudtrycksmätare. Vi hör nämligen inte olika ljudtryck med de rätta styrkeförhållandena. För att hantera olika ljudtrycksnivåer korrekt beräknar man nivåskillnader enligt en logaritmisk skala kallad decibel som bättre överensstämmer med hur vi uppfattar ljudstyrkan. En ökning av 6 dB (decibel) motsvarar den dubbla ljudstyrkan. CD-systemets dynamik på 96 dB är beräknat på just detta (16 bitar * 6 dB = 96).

Effektnivå (effektdecibel) mäts dock annorlunda och just detta är därför källa till stor förvirring bland många konsumenter. När man fördubblar spänningen/ljudtrycket så fyrdubblas effekten (som mäts i Watt). Alltså blir en 3 dB ökning det dubbla. Detta gäller vanligtvis effekten i till exempel förstärkare.

Hörselskador uppkommer ofrånkomligt när ett mänskligt öra utsätts för alltför kraftiga belastningar. Ljudstyrkan i dB är dock långt ifrån allt som spelar in. Riskerna för skador ökar eller minskar även med följande faktorer:
Distorsion: orent och färgat ljud ger ökad belastning på trumhinnan och således större risk för skador.
Frekvens: diskant orsakar lättare skador än bas.
Exponeringstidens längd: ju längre man utsätter sig för stora påfrestningar desto svårare har örat att repa sig.
Individuell känslighet: vissa är mer känsliga än andra på grund av ålder, arvsanlag, eventuella tidigare skador, mm.

Förenklade exempel på vanliga ljudstyrkor att relatera till (grovt generaliserat):

· 10 dB, Porlande bäck, vindens sus
· 20 dB, Prasslande löv, viskning
· 30 dB, Genomsnittlig videoprojektor
· 40 dB, Radio på låg volym
· 50 dB, Lågmält samtal
· 60 dB, Normal samtalston
· 80 dB, Dammsugare, cafélokal, hårtork
· 90 dB, Skrik, vrål
· 110 dB, Nattklubb, diskotek
· 120 dB, Konsert, propellerplan - Kan ge hörselskador!
· 130 dB, Smärtgräns!
· 140 dB, Jetmotor - Grava hörselskador!
· 180 dB, Kanonskott - Trumhinnan spricker!

Enkla tips för bättre ljud hemma!
Vad kan vi då som hembiofanatiker göra för att uppnå bästa tänkbara ljud i våra hembiorum? Ja givetvis bör vi till att börja med införskaffa bra utrustning som förstärkare utan färgning, kablar utan signalbortfall samt naturligtvis det viktigaste av allt; högtalare utan distorsion. Att finna hårdvara som lever upp till detta till hundra procent går ju dessvärre inte riktigt. Däremot kan vi också fixa och dona lite därhemma så att vår utrustning åtminstone kan arbeta med bästa möjliga resultat.

Här är några goda råd utan inbördes rangordning:

Undvik lysrör eller dimmers som ofta orsakar störningar (brum).
Separera strömkablar och signalkablar.
Ha inte utrustning som förstärkare, DVD-spelare etc i trånga utrymmen eller tätt ovanpå varandra, på grund av risk för överhettning.
Se till att högtalarna har samma omgivning, att låta till exempel vänster högtalare stå i ett hörn medan höger högtalare står mer fritt från väggen kommer att ge mycket stora ljudskillnader.
I hörn får högtalarna stöd av golv och två stycken sidoväggar vilket ger mycket mer bas som kan bli överstyrd. Flytta högtalarna en bit ut för att minska fenomenet.
Ofta har man alldeles för lite dämpning i vanliga rum, sätt upp tjocka gardiner som hjälper till att begränsa dom höga frekvensernas reflexer. Mattor och tygsoffor fungerar också utmärkt.
Låt högtalarna stå på ett så mjukt material som möjligt, till exempel skumgummifötter. Detta minskar stomljud, något som dina grannar inte alls gillar. Spikes har, i motsats till vad många tror, motsatt effekt och är inget vi rekommenderar då de fullkomligen pressar ned stomljud i golvet vilket också kan ge mycket elak resonans! För mätningsresultat: se mer hos Sonic Design.
Låt inte butiken sälja på dig svindyra kablar, lägg pengarna på bättre högtalare istället.
Om du har råd så ger oftast en förstegs-/slutstegskombination renare ljud än en integrerad förstärkare. Orsakerna till detta är många men den vanligaste är att det aldrig är bra att utsätta D/A-omvandlare (finns i försteg) för värme (genereras i slutsteg). Vissa undantag från denna regel finns givetvis, men rent generellt kan man säga att det är bättra att separera komponenterna.

Vad är surroundljud?
Då vet vi vad ljud är på ett ungefär, men sedan då? Hur får vi ljudet att påverka oss så monumentalt som det kan göra när vi går på bio eller ser en film i en fet hembioanläggning?
För detta krävs bland annat riktigt kraftig och djup bas som ger fysisk närvaro i filmens ljud. Utöver bas behöver vi rent och massivt ljud från frontkanalerna där musik och de flesta tyngre ljudeffekter huserar. En centerkanal ser till att dialogen alltid kommer från rätt ställe oavsett vart betraktaren sitter, precis som på bio. Slutligen har vi surroundljudet som ger atmosfär, platsnärvaro och rymd till ljudet med hjälp av högtalare placerade bredvid eller snett bakom (5.1) och i vissa fall även rakt bakom (6.1) lyssnaren. Termen 7.1 är ganska missvisande eftersom det fortfarande "endast" är en kanal bak - även om man använder två högtalare (monoljud). Läs mer i vår "Ordlista". Huruvida man skall ha sina surroundburkar bakom eller vid sidan om lyssningspositionen i ett 5.1-system råder en del meningsskiljaktigheter kring, men vi säger som så att testa dig fram till det du tycker låter bäst. Vanligtvis brukar man ha dem som i kompromissen på bilden, om det är direktstrålande högtalare, och på sidan om det är bipolära högtalare...

InoAudio Pi60 Signatur

Vad är "bra ljud"?
(Detta stycke återfinns även under "Hur testar vi?"). Man skall ha mycket klart för sig att både ljud och bild är faktorer som i alla högsta grad påverkas av sin omgivning. Skillnaden är bara att i fallet bild så kan användaren själv ganska "enkelt" (med lite vilja, motivation och engagemang) skapa mer eller mindre optimala förutsättningar för maximal bildkvalitet. Med ljud är det dock tyvärr ofantligt mycket svårare. En uppsättning ljudutrustning kommer garanterat att låta på ett visst sätt i ett rum och på ett helt annat sätt i ett annat (annorlunda) rum. Kvaliteten på själva utrustningen är långt ifrån allt som spelar in här. Storleken på rummet, möbleringen, väggarna, taket och takhöjden, golvet, materialet på/i dessa, mattor eller ej, med mera… alla är de faktorer som ofrånkomligen kommer att påverka hur vi uppfattar ljudet, även om utrustningen i sig är "felfri". För vissa sker denna ljudpåverkan med ett positivt resultat, för andra med ett negativt. Vad som är bra ljud är som sagt för många (tyvärr) en fråga om subjektiva bedömningar, även om man även här kanske borde kunna tycka att det till viss del är ganska elementärt. Men förhoppningsvis så vet i alla fall de flesta vad kraftig distorsion är; det vill säga då när det skär så där riktigt illa i öronen så det gör ont. Ett resultat av detta på höga volymer kan till exempel ge tinnitus. Så vill väl ingen ha det, det kan vi nog i alla fall vara överens om (hoppas vi)? Men sedan blir det ju lite svårare och mest en fråga om lyssningsförutsättningar (miljön), god eller dålig hörsel, personlig smak, eventuella varumärkespreferenser och tidigare erfarenheter. Har man en gång upplevt riktigt distorsionsfritt ljud så brukar få avvika tillbaka något annat. Men saker man inte kan se är hur som helst också sällan självklara för den stora massan. Vår åsikt är i alla fall helt enkelt att bra ljud är RENT ljud – till att börja med! Med rent ljud menar vi självklart utan distorsion, samt ofärgat och "så som det lät vid inspelningstillfället". För att uppnå det krävs dels utrustning av sällsynt klass, men även en hel del omgivningsförutsättningar som sagt. Men alla delar ju självklart inte denna åsikt och många är det som faktiskt tycker om när ljud färgas av utrustningen (!?). Det gör inte vi, varken inom ljud eller bild. Vårt referensljud levereras av undertecknads personlige vän; ljudingenjör Ingvar Öhman på Ino Audio. Högtalarna är ett par vackra "Ino Audio Pi60 Signatur". Enligt oss är detta förmodligen "världens bästa högtalare", men alla är inte av denna åsikt. Ljud är nästan som en religion när det gäller grupperingar och starka åsikter... även om det inte borde vara så, och just därför håller vi ganska låg profil när det gäller ljudbiten, vilket till exempel märks i vårt forum. Åsikterna är för många helt enkelt för att vi skall "orka" predika om ljud...

Vill du veta mer om ljud? Gå med i LTS - LjudTekniska Sällskapet.