FILMDUKAR & BILDFORMAT

De flesta av dem som väljer att satsa riktigt seriöst på denna givande hobby kommer förmodligen ganska snart att vilja skaffa sig en projektor, kosta vad det vill! För hur bra ljud du än har i din anläggning så blir det ju inte riktig BIO om du inte har den stora imponerande bilden som bokstavligen lyfter in dig och dina vänner i filmens underbara värld. Men det räcker ju inte med en projektor, man måste ju ha något att projicera på också! Vad är det då för skillnad på alla olika dukar och märken?

© 2004 BigScreen Entertainment

Dukat för hembio
Bildstorleken har definitivt stor betydelse för bildkvaliteten och själva duken kan hjälpa dig att få en betydligt bättre upplevelse av dina filmer, men det behöver inte vara så. I värsta fall innebär det bara en extra kraftig och onödig utgift. Naturligtvis är ytan man projicerar på av stor vikt för den slutgiltiga bildens kvalitet, inget snack om det, men det finns ju också dukar från ett par tusen kronor ända upp till 40-50 000 kronor, eller ännu mer (!!!). Så förr eller senare kommer frågan om huruvida det verkligen är värt den extra utgiften ofrånkomligt att dyka upp. Personligen menar jag i första hand att en duk självklart är bättre än ett lakan, en vit vägg, en målad masonitskiva, persienner (japp, det har jag faktiskt sett) eller någon annan form av provisorisk lösning. Så långt är jag utan tvekan överens med dukindustrin, men när det gäller val av filmduk och prisklass är det inte längre lika självklart. Kända filmdukstillverkare är (i Sverige) amerikanska Da-Lite, Draper och Stewart samt svenska Audicom och Euroscreen.

Olika bildformat
Innan vi går vidare så skall vi först ta en snabb titt på de vanligaste bildformat som används inom filmindustrin för att på ett överskådligt sätt se de konkreta skillnader som finns dem sinsemellan, samt vilka krav de ställer på en filmduk...

Detta är standardformatet för TV sedan TV:ns och biografens barndom. Oavsett system (PAL, NTSC eller SECAM) så använder man detta bildformat. Nackdelen för oss filmdårar är att formatet inte är speciellt kompatibelt med biograffilmernas moderna bredbilds-format, även om de allra första biograffilmerna faktiskt hade just detta format också. Det kallades då ursprungligen för ”Academy Standard”, men nu pratar vi alltså de allra äldsta formerna av biograf där det var stumfilm med en orkester framför. När ljudfilmen kom och hela filmindustrin utvecklades, så gjorde även bildformaten detsamma och filmerna blev bredare. Det var därför man på 70- och 80-talet ofta kunde se gamla biofilmer på TV (John Wayne-westerns och liknande) där hela bilden var hoptryckt horisontellt för att få plats i TV rutans nästan fyrkantiga form. Inte så snyggt! Dessutom säger många forskare att TV:ns bildformat egentligen är rätt långt ifrån vad våra ögon mår bäst av att titta på…

Här ser vi det nya standardformatet också känt som ”widescreen” även om ”riktig” widescreen egentligen är 1,85:1. (Se nästa format). 16:9-formatet är standard på det amerikanska HDTV-systemet samt på de flesta nya TV-apparater. 16:9 widescreen är ett överlägset val för dig som vill satsa riktigt seriöst på hemmabio, även om det innebär något mindre 4:3-bilder (TV-bilder) med svarta kanter på sidorna…

Här ser vi skillnaden mellan 16:9 här ovan och det äkta widescreen formatet 1,85:1. Det är ingen stor skillnad vi pratar om. 1,85:1 är mer eller mindre standard inom 35 mm film, dvs biograffilm. Vissa episka mastodont-filmer (till exempel ”Titanic” och ”Star Wars” är dock filmade med det allra bredaste formatet 2,35:1 CinemaScope (se nedan)…

CinemaScope är det absolut största film-formatet och även det dyraste att spela in med. Därför ser man det inte alltför ofta utan bara i riktigt påkostade filmer. En 2,35:1-film visad på en 4:3-TV blir extremt liten! På en 16:9-TV blir det mycket bättre…

Vad är då fördelen med 16:9?
Med en 16:9-bild återges både 4:3- och 16:9-bilder med full (vertikal) linjeupplösning! På en 4:3-bild visas endast 4:3-bilder med full upplösning eftersom alla bredbildsformat som 16:9 och dylikt måste visas med svarta "kanter" ovan och under bilden! Ju bredare filmformatet är, desto tjockare blir dessa kanter (se nedan) och desto mindre blir själva bilden. Och ju mindre bilden blir, desto mindre upplösning använder projektorn för att återge bilden vi ser. Kika på illustrationerna här nedan som visar hur olika filmformat ser ut på en 4:3-bild respektive en 16:9-bild. Jämför speciellt skillnaden på en 2,35:1-film visad på en 4:3-proj/TV mot en 16:9-proj/TV. Jag tror dessa bilder talar för sig själva, inte sant? De flesta dukar finns i både 4:3- och 16:9-utförande, beroende på vad du har för projektor. Projektorer med äkta 16:9-visning blir allt vanligare, så en sådan duk kan vara att föredra för dig som har eller skall införskaffa en 16:9-proj.

Emulerad biograf
För att skapa så bra förutsättningar för din projektionsbaserade hemmabio som möjligt så krävs att du i största möjliga mån kan efterlikna förhållandena i en riktig biografsalong. Bilden som projiceras kastas ju på en vit duk till skillnad från din tv, som har ett grått, och i vissa fall nästan svart, bildrör (skärm). Att salongen är mörk beror inte på att projektorn är ljussvag, utan på att minsta lilla eventuella ljuskälla skulle reflekteras på duken och minska detaljerna i de mörka delarna av bilden (lågdagrar). Med andra ord så kan du inte få riktigt bra svärta och kontrast i dina bilder om inte rummet är helt kolmörkt. Vår grundregel lyder som följer ”Bilden kan inte bli mörkare än vad duken i sig är i rummet utan ljuset från projektorn”. När projen är avstängd skall man alltså helst inte kunna se duken överhuvudtaget! Ultimata förutsättningar är därför svart tak som hindrar ljusreflektioner tillbaka till duken, mörka matta väggar, inga onödiga föremål med blanka ytor och inga fönster eller andra ljuskällor. Detta är optimala förutsättningar i ett projektorbaserat hemmabiorum! Vad skiljer då olika dukar åt och vad betyder till exempel "gain"?

Kompensering med ”Gain”
Vad det i första hand handlar om när det gäller filmdukar med gain är en slags kompensering av ljusförlusten man får vid stora bilder. Ju större bild du har, desto större blir kravet på högt ljusflöde. Men ju högre ljusflöde - desto sämre blir också svärtan! = Dilemma! Duken kan naturligtvis inte skapa mer ljus än vad projektorn kan ge ifrån sig, men vad vissa typer av dukar kan göra är dock att fokusera ljuset mot betraktaren. Lys med en ficklampa på ett vitt papper, därefter på en spegel, om du inte förstår vad jag menar. I stället för att ljuset studsar åt alla håll när det träffar duken så samlas det mesta i samma riktning tillbaka. Man brukar definiera denna fokusering i ett värde som kallas ”Gain”. En normal hembioduk har ett värde på 1.0 gain. Det betyder att allt ljus som skickas mot ytan reflekteras lika mycket åt alla håll, så var du än sitter så upplevs bilden lika ljusstark. Detta är att föredra enligt oss. En duk med 1.5 gain ger en 50 % fokusering eller upplevd ökning av ljuset förutsatt att du sitter mer eller mindre mitt framför duken. Upp till ca 3,0 gain (200%), brukar vara det maximala du kan hitta, men då har också bilden en tydlig "hot-spot" där man måste sitta för att få jämn ljusintensitet över hela bilden. Ju högre gain - desto mer fokuseras ljuset mot betraktaren. Sägas bör att också ju starkare ljus din projektor har, ju mindre blir ”kraven” på en duk med hög gain. Gain-dukar är enligt oss onödiga om din maskin har en ljusstyrka på mer än 600-700 ansilumen, så vida du inte skall köra en liknande projektor på en gigantisk duk (över 200"). Annars kan det nästan bli aktuellt med solglasögon för att kunna se filmer i din hemmabio.

GRÅ DUK med "minus-Gain"?
Numera finns det även dukar med ”minus-gain”, dvs under 1,0. Bland dessa finner vi till exempel Stewart GrayHawk. och EuroScreen GreyLine (även om grå stavas "Gray"). Dessa dukar passar fint till LCD-, DLP- eller LcOS-projar som pumpar ut mer än 1000 ansi. Genom att duken inte är vit utan grå så sväljer den upp en del av ljuset och gör bildens svärta mörkare. Det finns inga offentliga siffror på hur mycket duken påverkar bilden totalt, men oftast är dessa gråa dukar på 0,8 gain. Det betyder alltså att de ger en bild med 80% av det potentiella ljuset. Med andra ord skall svärtan bli 20% bättre, men självklart klipper den även bildens ljusaste partier och tar ned dem till en mörkare nivå. Detta upplever jag persnligen dock inte som lika kraftigt, utan mer runt 5-10%. Resultatet blir således att bilden upplevs som den får utökad kontrast, även om den också blir en smula ljussvag jämfört med en vit duk. Så här fungerar till exempel EuroScreens duk GreyLine. Stewart FilmScreen har en mer påkostad variant av detta där man tillverkar dukar med samma grå ton, men man gör det på en reflekterande yta kring 1,5 gain. På detta sätt har man åstadkommit djupare svärta PLUS högre (fokuserad) ljusstyrka! Denna duk kallas FireHawk och kostar betydligt mer än den "vanliga" grå duken. Vad man än väljer så anser i alla fall jag personligen att gråa dukar ger en bättre bild för hemmabio än vad vita gör, så vida man inte redan har en hembioprojektor i lyxklass med optimal svärta och kontrast. Dessa är gjorda för vita dukar och en grå duk kan då göra bilden för mörk. Men för normala projektorer och i synnerhet de som har extra mycket ljusresurser så är en grå duk perfekt för hembiobruk. Fast som med det mesta är detta säkert en smaksak.

Reflektionsvinkeln
Vad mer kan vara intressant att veta innan man eventuellt skaffar sig en duk med hög gain? Ja har du projektorn i taket så skall du ha en duk som är ”angular reflektive”, vilket betyder att duken reflekterar ljuset i motsatt riktning från infallsvinkeln. Alltså om projektorn sitter i taket och lyser ned mot duken så studsar ljuset i vinkel ned mot dig. Har du projektorn bakom eller framför dig på ett bord, så bör du ha en ”retro reflektive” duk som kastar ljuset åt samma håll som det kom ifrån. Detta är ganska enkelt och självklart, eller hur? Trots detta är det inte heller något som våra svenska handlare känner till riktigt (?). De flesta gain-dukar är dock angular reflective!

ANGULAR REFLECTIVE

RETRO REFLECTIVE

Om du har en normal proj med minst 600 ansi eller mer så är det dock enklast att bara fråga efter en vanlig duk med 1,0 gain! Dessa sprider ljuset i 120 grader!

Perforerad?
Det finns ännu en möjlighet för dig som vill ha så stor bildyta som det bara går. Säg från tak till golv. Detta medför naturligtvis ett stort problem då dina högtalare hamnar bakom duken och i stort sett all diskant i ljudet faller bort. Lösningen blir då en perforerad duk, precis som på en riktig biograf. En viss diskantförlust får man tyvärr ändå, men detta kan kompenseras till viss del ifrån din processor. Sitter man riktigt nära duken kan också de små hålen uppenbara sig, vilket inte är att föredra. Dessutom så förlorar man en del av projektorns ljusstyrka eftersom det inte bara är ljudet som passerar igenom duken, utan tyvärr också även en del av ljuset. Detta till trots kan ändå ge imponerande resultat, speciellt om du har en ljusstark projektor, eftersom du i princip kan fylla hela väggytan och få maximal bildstorlek i ditt rum.

Dukmaterial?
Materialet filmdukarna är tillverkade av varierar. En del har en plastig yta (PVC), andra har en smulig högreflekterande yta som faktiskt kan skräpa ned en del, speciellt när duken är ny. En del är matta, andra är blanka. Vissa har svarta bårders, andra inte. En del dukar kommer med motordriven hylsa för ned- och uppfällning, vilket också medför en radikal (och kanske onödig) prisökning. Och för dig som vill/kan ha en permanent bioduk som inte behöver rullas ihop när den inte används, finns det även ramspända filmdukar.

Övriga aspekter
"Gain" är självklart inte den enda egenskapen som gör en bra duk. Andra engelska termer (som det mesta anges i nu för tiden) är ”spectral response”, ”white-field uniformity” och ”off-axis viewing response”. Dessa termer används dock bara inom den riktigt tunga filmduksindustrin och kanske främst för biografändamål, så räkna inte med att fråga ut din svenska dukhandlare om dessa facktermer. Men för er som ärkunskapstörstiga och vill veta allt så…

• Spectral response skulle väl kunna översättas till färgbalans helt enkelt. Detta innebär att duken skall reflektera alla tre färgerna (röd, grön och blå) jämt och lika över hela bilden.
• White-field uniformity är den term som mest är kopplat till dukens gain-värde. Här mäter man dukens förmåga att reflektera ljuset lika mycket över hela bilden, så att inte saker som färdas över bilden upplevs starkare just i mitten. Man kan säga att bildens ”hot-spot” inte får vara för liten. Bildens hot-spot blir dock större ju längre ifrån duken du sitter, vilket är bra.
• Till sist har vi off-axis viewing response. Detta är kanske den mest självklara av dessa punkter. Det innebär att ljuset helst skall ha en så pass tillräcklig spridning att man kan sitta fyra, fem personer bredvid varandra i en soffa utan att allt ljus samlas till personen i mitten. Detta är alltså den stora fördelen med en yta som har 1.0 gain, då alla ser lika bra (eller dåligt).

Ovanstående termer är alltså fackspråk bland till exempel Stewart Filmscreen och liknande jättar och egentligen inget man som konsument behöver kunna.

En annan aspekt som dock måste vägas in vid riktigt stora bilder är den försämrade bildkvaliteten. Med detta menar vi alltså de bilduppbyggnadssvagheter (upplösning, konvergens, konturskuggor, suddighet, störningar, osv) som blir mer uppenbara vid större storlekar. Så även om vi definitivt förespråkar riktigt stora bilder för maximal bioupplevelse, så finns det ju gränser. Upp till 2 meter bred bild (ca 100") fungerar kanon med SVGA-projar. Vill du ha större bilder än så, så rekommenderar vi XGA-upplösning, eller mer.

DUKTEST - 2003
I samband med projektormässan på Cinema Concept i Stockholm, hösten 2003 så samordnade sajten Component.se på kvällstid en event som vad jag vet måste räknas som det största oberoende filmdukstestet i Sveriges historia? Hela 20 olika dukmaterial monterades på en ställning där varje duk fick representera 50 x 50 cm av den totala bildytan. På denna montageduk projicerades sedan diverse testbilder samt en del bekanta filmscener, för att alla medverkande (ca 40 pers) skulle kunna föra anteckningar och sätta betyg på hur de uppfattade de olika dukmaterialen. Vissa bitar var gråa dukar med cirka 0,8 gain, andra var vita kring 1,0-1,3 gain och någon var till och med högreflekterande med en gain på cirka 1,5 eller mer. Resultatet av testet var väldigt varierande (som väntat (av oss!)). För min del bevisade det jag personligen alltid hävdat när det gäller dukar…

BigScreen om dukar
En grå duk förbättrar svärtan och ökar således den upplevda kontrasten men sänker också bildens ljus- och klarhet (dynamik)! En högreflekterande duk höjer ljuset i bilden genom att fokusera det reflekterande ljuset tillbaka mot betraktaren. Detta gör bilden mindre känslig för omgivningljus i rummet samt höjer bildens vithet. Nackdelen i sin tur är att svärtan försämras markant, så dessa passar bättre för presentationer. Bilden på dessa dukar kan också upplevas som "glittrig" på grund av den reflekterande ytan. Idag finns det heller inga ljussvaga projektorer så gain-dukar är onödiga och UTE! Den enda duk som kan använda gain med lyckat resultat är Stewart FireHawk då detta är en gainduk med grå yta. Man får alltså sänkt svärta OCH höjd ljusstyrka på samma gång! Det är grymt läckert, men DYYYRT! Alltså håller vi fast vid att det enklaste är att satsa pengarna på en bra projektor och istället hålla sig till en neutral duk kring 1,0 gain med helt vit yta. En grå duk är klockren om du kör D4-baserad (eller äldre) LCD dock. Då minskas nämligen klyftan mellan DLP och LCD när det gäller svärta, till viss bekostnad av dynamik vill (som sagt) säga. Grå duk fungerar även till DLP naturligtvis, men det är en smaksak då många DLP redan är så bra i svärtan att en grå duk kan göra bilden FÖR mörk istället. Vit duk är neutralt och det som används på bio samt på vår testduk (EuroScreen FrameVision)! Vi hade länge önskemål från er läsare om ett duktest här på sajten, men enligt ovan är det för små skillnader på dukar för att jag skall finna det intressat att ordna eget test. Så är det. En duk är inte värd lika mycket som en projektor. Man kan inte få bra bild med en skitproj och en svindyr duk, men det går med en fin proj och en enkel duk. Så det så! Köp en duk som är hållbar, praktisk, snygg och i rätt storlek så räcker det fint. Det behöver inte kosta skjortan! :)

Låt projektorn avgöra bildens kvalitet med hjälp av duken – inte via duken!

Vill du veta mer om filmdukar? Kika gärna in hos:

Projecta
http://www.projecta.nl/screeninfo3.htm

Dolby Labs
Screen Size – The Impact on Picture & Sound
http://www.dolby.com/movies/m.in.0009.screensize.html

Dukstorlekar
Funderar du över hur stor bild du kan ha? Undrar du vilka mått en 120 tums duk har? Och vad blir skillnaden mellan 100 tum 4:3 och 100 tum 16:9 egentligen? Här bjuder vi på en komplett förteckning över marknadens vanligaste mått! Håll till godo...

Filmdukstorlekar i 4:3-format
(tum & millimeter)

Filmdukstorlekar i 16:9-format
(tum & millimeter)

Filmdukar för hembio säljs bland annat av:

BioRummet: 08-714 78 88 (MVT, Stewart Filmscreen)

Cinema Concept: 08-651 17 70 (Draper, EuroScreen och ScreenMaster)

Display.se: 020-850505 (EuroScreen, SMS)

Multi Media Center: 019-580 463 (Da-Lite, Draper)