BigScreen, LCD-TV-test, maj 2006

Samsung LE40M61Bx

FANTASTISK LCD-TV!

Detta är första gången i BigScreens (online)historia som vi testar en LCD-TV på allvar, utöver de inspektioner vi gjort på mässor, pressvisningar och dylikt. Fram tills nu har vi aldrig blivit särskilt imponerade av LCD-TV kontra plasma, men tack vare Samsung är det nu ÄNTLIGEN dags att kunna lyfta på hatten för även denna teknik. I och med det så är det också premiär för Samsung som leverantör att synas på vår lilla blygsamma sajt. Hösten 2005 utsågs denna platt-TV till ”världens bästa” av EISA. Vi förstår det!... Från och med nu kan det bara bli bättre, och nästa modell finns redan ute i handeln. Skynda till affären och se vart LCD-tekniken är idag. Det har hänt mycket!!

© 2006 BigScreen Entertainment

LCD som teknik för platt-TV har sedan begynnelsen kämpat mot de fysikaliska lagar som styr tekniken och i och med detta så har dessa TV-apparater i vår smak inte kunnat mäta sig med plasma, förrän idag. Exakt vad är det som varit sämre? Ja det handlar framför allt om SVÄRTA och således även kontrast, men också om den fruktansvärt dåliga BETRAKTNINGSVINKELN. Just detta påminner till en viss grad om bakprojektionsteknikens största problem, även om fenomenet är mycket värre där. Men vad spelar det för roll kanske en del tycker när man ändå skall sitta mer eller mindre framför TV:n? Sant till viss del kanske, men för det första så anser i alla fall vi att man skall kunna ha sin TV på där hemma och samtidigt röra sig runt i lägenheten (vid fest kanske?) utan att bilden förändras så drastiskt mycket, som den faktiskt alltid gjort på LCD. Att bildens svärta skiftar i intensitet och får ton av blålila är inte ovanligt, även om det är MYCKET bättre idag mot för bara något år sedan. För det andra så håller inte bilden sin uniformitet ens inom sin egen bildyta – och detta är alltså inget som gällt speciella modeller, utan vad jag sett på mer eller mindre samtliga fram tills nyligen. Det räcker alltså med att ställa sig upp från soffan så får bilden en annan karaktär på en LCD, och det kan till och med räcka med att man ”vaggar” huvudet till höger och vänster för att se ljusförändringar. Även detta är MYCKET bättre på denna och liknande modeller, men inte HELT bra än – även om säkert få skulle tänka på det i någon katastrofal utsträckning. Vad är det som gör denna TV och liknande modeller så bra som vi ändå anser nu då? Ja främst är det självklart LCD-teknikens förmåga till HÖGA upplösningar, över de mest högupplösta plasmorna. Detta gör dem extra framtidslämpade för HDTV och data/dataspel samt högupplösta TV-spelsmaskiner som Xbox 360 och kommande Playstation 3. Baksidan med detta är den skalning som kommer med dagens gamla TV-signaler – analoga som digitala, då de bara ligger på max ca 500 linjer, och det är endast vid direktsändning. Så HDTV är snart nästan ett krav för att tillgodogöra sig vad dessa skärmar kan göra – LCD som plasma. Nästa positiva sak är ljusstyrkan som med obestridbar lätthet hanterar även de mest sommarsolsupplysta kritvita vardagsrum utan problem. Och ljusstyrkan i just denna skärm är nästan ”makabert” stor. Baksidan av detta då? Ja självklart det vi nämnde i början – svärtan. Det fungerar i princip som på en projektor – ju mer ljus du trycker fram desto blekare svärta. Men eftersom ljustrycket här är så kopiöst mäktigt så blir ändå kontrasten stor i alla scener som inte är mer eller mindre helt ”svarta”. Det speciella för just denna skärm är en ”magisk” funktion som fixar både svärtan och till 90 procent även betraktningsvinkeln. Utan denna ser M61 ut som en brutalt ljusstark och skarp (med DVD) skärm, fast med svag svärta och snäv vinkel – ungefär som många andra alltså. Men med denna funktion kommer magin och bilden blir i princip som en plasma, eller kanske bättre? Magi är ordet… och att detta är en EISA-vinnare 2005 är inte alls konstigt. Framtiden kan bara innehålla ännu bättre skärmar nu och det ser verkligen bra ut för LCD-tekniken inom platt-TV. Speciellt då dessa väger mindre än plasma också och jag inbillar mig att många lägger stor vikt (hehe) vid det med? Se upp plasma – LCD är ikapp!. Du kan för övrigt läsa mer om LCD-tekniken som sådan på sidan; ”Allt om Bild – Bildtekniker” (se fjärrkontrollen).

Specifikationer och jämförelser
Direkta jämförelser med vår referensplasma LG 50PY2R är ofrånkomliga när det gäller vägg-TV idag. Fast då pratar vi förvisso annan teknik (plasma), större bild (50”) och större prislapp (cirkapris) på 50 000 kronor mot riktpriset på 40 000 kronor som denna kom med i vintras. Nu, några månader senare, är dock priset nere på drygt 20 000 – helt makabert stor prisförändring, men roligt för oss konsumenter naturligtvis. Upplösningen är densamma på 1366 x 768 vilket rent teoretiskt borde betyda något mindre bildpunkter på Samsungs skärm mot LG:s även om det inte syns med blotta ögat. Vi kan inte heller låta blir att undra varför man tillverkar skärmar med 1366 x 768 istället för 1280 x 720, då det är äkta HDTV (720p). 768 linjer är XGA och stöder egentligen endast XGA-signal i 4:3 (1024 x 768). Det blir alltså skalning hur man än vänder på det med denna signal, även med HDTV. Högre upplösta skärmar finns dock med äkta HDTV i 1080i/p (1920 x 1080), så denna upplösning som gäller i princip samtliga skärmar kring 40 tum på marknaden är ett litet obegripligt mysterium. Har någon ett bra svar? Vidare nu… Specifikationsmässigt ligger LG:s skärm dubbelt så högt som Samsungs när det gäller ljusstyrka och kontrast. Men som vi också sade i testet av 50PY2R så är dessa värden något man måste ta med flera nypor salt. PY2 saknar inte på något sätt ljustryck, men sida vid sida med Samsungs skärm (utan ovan nämnda bildförbättrare) så lyser den senare med minst dubbla ljusstyrkan, vilket rimmar dåligt med LG:s spec på 1000 cd/m2 mot Samsungs 500 cd/m2. I slutändan är det ögonen som avgör som vanligt. Sedan kan man diskutera om man behöver det ljustryck Samsung ger som stundtals gör ont i ögonen. Men läckert är det också ibland, speciellt om man befinner sig i ett i övrigt väldigt ljust rum. Och aktiverar man den ”magiska” funktionen så fungerar M61 lika bra i mörka rum, liksom en typisk plasma. Mer om detta senare. Rent funktionsmässigt är de hyfsat lika, med till exempel PiP och mycket enkel kanalinställning. Man söker bara automatiskt igenom hela registret, TV:n lagrar eftersom och till sist namnger man kanalerna och flyttar dem till önskad plats. Mycket enkelt och smidigt! Text-TV-minnet är på 1000 sidor så man kan räkna med ett snabbt ”surfande” där, precis som med LG:s plasma och givetvis i princip de flesta andra skärmar på marknaden med, i fråga om just det. När det gäller anslutningar ligger LG före, men när det gäller bildinställningar är Samsung före. Här finns snäppet mer avancerade möjligheter att trimma bilden som man vill ha den. Men rent krasst kan man säga att Samsungs M61 och LG:s PY2 ändå är rätt lika i fråga om finesser och funktioners omfång när allt kommer kring. Vi skall dock plöja igenom dem alla nedan så ni, kära läsare, kan jämföra själva mellan tester som vanligt.

Elegant, men plastig?
Rent utseendemässigt så är M61:an en fräsch TV helt enkelt. Återigen kan jag få glädjas över den så överlägset snygga finishen i svart ”pianolack”. Reserveringen i ordet beror mest på att denna skärm är ganska plastig i känslan, jämfört med LG:s PY2 som känns mer robust, tung och solid. M61:an ger vid hantering en känsla av ihålighet och så väger den ju förvisso betydligt mindre också med sina 27,5 kg mot plasmans 50, och det underlättar självklart hantering och väggupphängning. Men skall man vara kräsen så är ordet plastig dock rätt passande, men när den väl står där så syns det inte lika uppenbart. Ytan på ramen är något ojämn, så blankheten avslöjar det i speglingar och den medföljande mycket snygga, men plastiga foten låter ihålig när man knackar på den. Baksidan är fult grå och anslutningarna ser billiga ut och är få till antalet. Här finns två SCART varav den ena stöder RGB och den andra komposit och S-video. Sedan har vi en D-Sub (VGA) för data samt YPbPr och HDMI för bästa DVD-bild. Sidopanelen tar som vanligt emot komposit och S-video. Men vem inspekterar eller hanterar en skäm på detta sätt egentligen, så även om LG:s 10 000 kronor dyrare skärm både ser och känns mer robust och solid rakt igenom, så är denna LCD ändå mycket fräsch när den väl står där, eller hänger på väggen och ingen meckar med den. Dessutom är själva bildytan på Samsungs skärm mycket snyggare då den är betydligt svartare mot LG:ns som är mörkgrå och inte heller är det en nackdel att den är matt, så man slipper reflektioner som man får på LG:s blanka glasbildyta. Samsung M61 blänker i alla fall snyggt och fräscht i ramen ihop med den nattsvarta matta skärmen och man kan knappt vänta att slå igång bilden, trimma och se vad den ger för bildkvalitet. Man skulle kunna säga att de båda apparaterna ser ut som de kostar faktiskt.

Namnnojja & tunt ljud
Denna TV har som så många andra apparater på marknaden en oförklarligt komplicerad och lång modellbeteckning, så varenda gång som någon frågat mig vad vi testar just nu så har jag inte kunnat svara på vad den heter ur minnet. Namnet LE40M61BX innehåller inget begripligt mer än ”40” möjligtvis. Hade BigScreen tillverkat utrustning hade jag önskat något lättare som en bokstav för familjen och ett nummer för serien, samt kanske ett för storleken eller något liknande. Detta är som vanligt bara förvirrande när man letar i kataloger och butiker efter sin drömmodell, oavsett om det är plasma, LCD eller projektor. Detta gäller i regel det mesta som ljudutrustning också. Men LE40M61BX är det, även om vi kallar den M61 som ovan. M61 är som sagt snygg men en del av det flashiga kan också vara en smula enerverande, och det handlar om den mycket tjusiga starkt blålysande power-knappen på fronten som inte går att stänga av när TV:n är avslagen. Under TV-tittande är den släckt, men när TV:n stängs av så lyser den oerhört starkt och om man nu skulle ha en TV som denna i ett sovrum så lär man få problem med sömnen om man önskar bläcksvart mörker i rummet. En liten menyfunktion eller ännu hellre en knapp på fjärren för exempelvis ”Power Illumination, On/Off” hade varit önskvärt. Men snyggt är det dock och ännu flashigare ser det ut när den blinkar vid kommunikation med fjärrkontrollen. Vad fjärren anbelangar så är det dock nästan katastrof då den mest påminner om vad som låg på soffbordet när jag var 3 år (1975). Den är plastig, trist och ful, så vi ägnar den inte mer tid än så. Lite synd när TV:n i övrigt ser så bra ut. I botten av skärmen sitter en vinkel längs med hela fronten (där denna knapp är centrerad) och ovan denna vinkel, direkt under bildytans ram, är en skyddad längsmedgående öppning för det inbyggda dolda ljudet. Detta ljud är flera klasser från ljudet på LG:s plasma. Det är tunt, blekt och saknar pondus, men det fungerar för vanligt TV-tittande. För ”hemmabio” rekommenderas obönhörligen dock ett fristående surroundsystem. Varför inte ett från samma leverantör vetja? Enhetlighet kan vara läckert ibland. Samsung har kompletta hembiopaket som bör passa fint till denna skärm som till exempel det också EISA-vinnande hembiopaketet Samsung HT-P1200. Eller så går man på hifi och satsar stort med lösa komponenter så klart, om man nu siktar högre och har en fetare plånbok vill säga. Men för seriöst filmtittande duger alltså inte det inbyggda ljudet särskilt långt, även om funktionen ”Equalizer” hjälper till väldigt mycket, bland annat med avsaknaden av bas. Med EQ:n kan du justera 100Hz, 300, 1000, 3000 och 10 000Hz. En trimmad kurva ger mycket bättre ljud än en rak vill jag lova. Dra på med basen till exempel, gå ned vid 1000Hz och sedan 45 grader uppåt igen mot 10kHz. Det funkar, men det är ändå vanligt TV-ljud – inte mer, trots manualens prat om ”SRS True Suround XT”.

Finessrik
Om vi tittar på vad M61 gör specifikt med bilden, så kan vi börja med att påpeka att skärmen enligt uppgift arbetar med 10bits-behandling vilket skall ge smått otroliga 6,4 biljoner (!?) färger. Normalt sett arbetar många bildåtergivare mer 256 nyanser av varje grundfärg (RGB) vilket ger 256 x 256 x 256 som blir 16 miljoner. Samsung M61 skall arbeta med 1024 nyanser av varje grundfärg plus en omfattande gråskala som alltså skall ge 6,4 biljoner nyanser. Ja siffror hit o dit, men visst ser det minst lika bra ut som hos någon annan. M61 målar upp en MYCKET levande bild färgmässigt (på rätt signal), även om testbilderna kan visa mindre färgstick i grönt och lila med olika signaler. Kontrasten är i USA specad till 3000:1 och i Europa till 5000:1. Jämförelsevis tycker vi den agerar som LG:S plasma fast med blekare svärta men högre ljusstyrka (utan bildförbättraren). 5000:1 kan (relativt andra) stämma på ett ungefär. För ytterligare kontrast har skärmen funktionen ”Dynamic Contrast”. Men som vanligt (som liknande funktioner hos projektorer) så släcker den bara ut detaljer i lågdagrar för att ge bilder mer svärta, inte djupare. Ögat luras av kontrasten mot det ljusa som blir snävare och därför känns bilden mer kontrastrik, fast svärtan är exakt likadan. Denna funktion lämnade vi på Off för mest detaljer i mörka bilder. Signalerna som skärmen tar emot kan, om så önskas döpas efter eget huvud, precis som med TV-kanalerna. Funktionen Size är given så klart och ställer om bildens så kallade aspect ratio med en knapptryckning. Digital NR (noise reduction) är en ”blind” funktion som vi inte kan registrera någon skillnad på som aktiv eller avaktiverad. Menyvalet ”Melody” är till skillnad från den lysande knappen på fronten en funktion som lyckligtvis går att avaktivera, annars får man en liten fånig trudelutt spelad varje gång man slår på, eller av TV:n. ”My Color Control” ger tillgång till en (för en TV) ganska omfattande färgjusteringskontroll där man kan justera färgerna rosa (!), grönt och blått. Varför man har rosa istället för rött är för oss dock ett mysterium. Vi hann inte heller nå Samsung för en kommentar. ”Easy Control” är en av två undermenyer här som ger tillgång till: Standard, Custom, Pink, Green och Blue. Standard är oförändrat, Custom är de val du gör under rubriken ”Detail Control” och Pink, Green eller Blue är färgjusteringar med dessa färger satta på dominans (100). Detail Control ger som sagt tillgång till självjustering av de tre färgerna samtidigt på en skala upp till 100. Man kan om man vill dra ned Green en 10-20 steg, men det är inte ett krav. De små färgstick M61 har, syns bara i testbilder och inte vid film. Minst är de vid HDMI som också ger bäst bild överlag. Slutligen får vi inte missa det faktum att M61 jobbar med endast 8 millisekunders responstid vilket är mycket lämpligt för snabba filmer, TV-program och varför inte TV- eller dataspel.

Nyckeln till den bästa bilden
Viktigast av allt är den ”magiska” funktionen vi redan nämnt flera gånger. Det är en innovation som vi antar är Samsungs egen, även om liknande säkerligen kommer att dyka upp hos andra. Det rör sig i alla fall om funktionen ”Brightness Sensor” som totalt förvandlar bilden från en hyperljusstark LCD med blek svärta, till en mer tillbakalutad och avslappnad bild med normal ljusstyrka och MYCKET bra svärta i klass med de bästa plasmaskärmarna som LG:S 50PY2R. Utan denna är bilden mycket bra, men denna är bilden fantastisk. Men återigen – det kräver bra signaler. Vi vet inte exakt hur det går till, men Brightness Sensor känner av belysningen i rummet och anpassar helt enkelt sin ljusstyrka efter det. Detta gör man för att få en bild som fungerar i BÅDE ljusa och mörka miljöer, utan att behöva ta hem en ingenjör, eller ens trycka på en knapp. Man kan helt enkelt lämna denna funktion aktiv för jämnan så rättar sig bilden efter ljuset i rummet, och då menar jag inte att den ändrar sig bara man tänder en vägglampa eller fönsterbelysning. Det har inte heller något med ljusa eller mörka scener att göra (som på en projektor med Iris). Det krävs istället rejäla ljusförändringar i rummet i stil med natt och dag. Då skiftar skärmen intensitet (utan att det märks tydligt) som gör att kontrasten förblir densamma i förhållande till ljuset i rummet. En solig sommardag går den på full spruta då man ändå inte kan tillgodogöra sig svärtan men behöver ljustrycket för att ”överrösta” solljuset, och nattetid i ett myspysbelyst rum så har den successivt sjunkigt för att maximera svärtan. Det fungerar FENOMENALT bra – och ännu bättre blir det av att funktionen tycks minimera problemet med betraktningsvinkeln som blir avsevärt större. Funktionen Brightness Sensor är alltså trots sitt anspråkslösa namn en ”problem solver” för skärmar som dessa.

Våra inställningar
Denna rubrik och denna del av våra löpande tester är alltid förenat med en viss reservation då kringutrustningen spelar STOR roll. Men att skippa denna del verkar inte majoriteten av er läsare vilja ändå, så vi kör vidare på det. Tänk bara på att resultaten kan variera beroende på DVD-spelare, kablage och filmer. Det hör också till saken att vi under detta test ”för en gångs skull” körde vår DVD-spelare (Denon DVD-3910) med något trimmade inställningar för kontrast med maximal dynamik. Detta begränsar behovet att trimning i skärmen. Med fabriksinställningarna på DVD-3910 kan man istället dra på ytterligare cirka 5-10 steg på TV:ns inställningar för kontrast. Resultatet blev lika bra i slutändan, vilket visar att det finns flera sätt att nå ”perfekt” bild i en bildåtergivare. Normalt sett kör vi dock alltid DVD-spelaren i fabriksläget som sagt. Hur som helst… Som vanligt kör vi in komponentsignal i interlace och progressivt utförande. Som extra analog signal har vi även RGB via SCART, men även RGB från data via VGA-kabel. Slutligen testar vi alltid digital signal och här är det HDMI som gäller. DVI tycks vara utdött redan eftersom HDMI även för över ljudet med bra resultat. Det är inte för intet som HDMI kallas ”digital SCART” i talspråk. Men först av allt – TV-bilden: Här ser man direkt se problemet med hög upplösning i skärmen och låg upplösning i signalen. Precis som LG:s plasma så måste bilden skalas till 1366 x 768, men PY2:an använder Faroudja DCDi och Samsungs skärm har ”noname-teknik” som scaler. Det ser inte riktigt lika bra ut vilket också förvärras av LCD-teknikens förmåga att ”grumla till” bilden på ett sätt som påminner om hård JPG-komprimering i en dator. Detta gäller framför allt detaljer som ögon, hudveck, trädkronors blad, gräs och vad det nu kan vara i bilden som innehåller mycket små detaljer. På en plasma ”göms” detta mer av att en plasma har mer en tendens att bli grynig istället för suddig i fråga om samma saker. Du kan läsa mer om detta under ”Allt om Bild – Bildtekniker”. Vi kan dock lugna er med att säga att detta avhjälps som alltid genom att: sitt ej för nära! Sitter du 2-3 meter från denna TV så är det INGA som helst problem med denna bit. Men många roliga konsumenter i butiker trycker näsan mot skärmen och klagar, så vi vill bara påpeka vad man då kommer att se. Det är dock inte direkt skärmens fel, utan signalen. I stort sett så är TV-bilden bra och tillräckligt imponerande på grannar och vänner, men förvänta dig en ofantlig skillnad med HDTV. Inställningar? Tja, det varierar beroende på mottagningskvalitet, men dra ned på färgmättnaden, ställ kontrasten kring 80, ljuset kring mitten och inte för mycket skärpa så är du på god väg. Alla signaler kalibrerades utifrån läget; Mode: Standard. Alla modes är som brukligt förval för olika bildinställningar, och Standard eller Dynamic var de som fungerade bäst anser vi. TV-bilden får betyget: 2. Men då är vi ganska hårda o ställer det ENDAST i relation till vad skärmen KAN med andra signaler. Det betyder inte att TV-bilden är avsevärt mycket sämre än en vanlig TV.

Komponentbilden
Denna bild är INTE bra. Med interlace-komponent ser bilden helt URUSEL ut med stor grynighet och totalt ihopgrötade detaljer. Vi ställde bilden till: Contrast 80, Brightness 48, Sharpness 60, Color 45 och Color Tone; Cool1. Cool1 eller Cool2 är de temperaturer du skall använda oavsett signal, för de andra (Normal, Warm1 och Warm2) är oerhört gulbruna och alldeles för låga i Kelvintemperatur. Warm2 skulle jag säga ligger kring 4500K eller lägre. Cool1 eller 2 ger en temperatur som känns som 6500-7500K, vilket är mycket mer naturligt. Bilden har också en del krypningar i rörelser då skärmen saknar tyngre de-interlacer. Detta avhjälps med progressiv signal. Denna bild känns i princip sämre än TV-bilden, men får betyget: 2-. Med progressiv signal blir det aningens bättre då stabiliteten kommer med den progressiva signalen. Dra ned ljuset till 45 då denna signal är snäppet ljusare. I övrigt är det inte så värst mycket som skiljer från interlacesignalen. Bildbetyg: 2.

RGB-bilden
Med SCART blir bilden väldigt mycket bättre. Framför allt lugnare och mer kontrollerad. Visserligen finns interlace-fenomenen där i diagonala linjer, men det känner vi igen från vanliga TV-apparater och är inte ett ohanterbart problem direkt. Men i övrigt har bilden ett lugn som känns bra. Grynigheten är borta och färger och dynamik känns samspelta. Vi ställde denna bild till: Contrast 80, Brightness 58, Sharpness 75 och Colour 50. Temperatur Cool1. Bildbetyg: 4. Med RGB från data stiger intrycket till betyg: 4+. Skärpan här är fenomenal och bilden känns som den tveklöst bästa analoga bilden, även om SCART också fungerar mycket bra.

Den bästa bilden – HMDI
Här smäller det högst! Den digitala bilden visar att skärmen faktiskt mår bäst av att hantera bilden själv istället för att få en ”färdig” analog bild från DVD-spelaren, trots att vår Denon DVD-3910 inte direkt är billig. Med denna signal excellerar Samsung M61 och ger verkligen en fingervisning om hur avancerad skärmen egentligen är. Att se på analog traditionell TV, eller till och med DVD räcker egentligen inte för att skärmar som denna skall visa vad de kan. Men närmast kommer man i detta fall med DVD via HDMI. Vi ställde skärmen här till: Contrast 100, Brightness 45, Sharpness 75 och Colour 45. Jösses vilken bild! 5 poäng! Skärpan sitter som en smäck, detaljupplösningen är på topp, färgåtergivningen är som ett foto, ljusstyrkan är helt perfekt och svärtan är den bästa jag sett någonsin på en LCD-TV. Kontrasten är säkerligen "5000:1" (relativt andra) och dynamiken finns där oavsett ljus i rummet. Skärmen är en vinnare med denna signal och jag kan knappt vänta på att få tillgång till HDTV ur väggen. Då skall jag också köpa en skärm som denna till mitt vardagsrum. Letar du en LCD-TV idag i högre klass, så får du inte missa denna skärm när du flanerar bland de bästa leverantörerna. 70-serien finns för övrigt också ute nu att beskåda och inget lär vara sämre där heller. Spring till butiken och gotta dig! Vi bugar oss för Samsung som tagit denna teknik så långt framåt!

PRISJAKT säger…
Samsung LE-40M61BX
1:a populäraste produkten inom kategorin LCD-TV
10:e populäraste produkten totalt på Prisjakt/MinHembio!
Lägsta pris just nu: 23741:-
Medelbetyg av Prisjakts användare: (9.45/10)

Sida vid sida med LG 50PY2R:
Här har vi Samsungs M61 utan bildförbättraren aktiverad. Plasmabilden är den bortre och man ser tydligt hur LCD-bilden bleknar av den snäva vinkeln. Med Samsungs "Brightness Sensor" så blir dock bilden i stort sett identisk om inte snäppet vassare på Samsung! LCD har lättare att gräva fram detaljer i mörka scener, men svårt att hålla svärtan. M61 gör en lyckad kompromiss!

Kontakter:
Plastigt, grått och enkelt. Här finns två SCART varav den ena stöder RGB och den andra komposit och S-video. Sedan har vi en D-Sub (VGA) för data samt YPbPr och HDMI för bästa DVD-bild. Sidopanelen tar som vanligt emot komposit och S-video. Det är inte mycket, men det är tillräckligt.

Fjärr:
Vad fjärren anbelangar så är det dock nästan katastrof då den mest påminner om vad som låg på soffbordet när jag var 3 år, 1975. Den är plastig ochtrist, så vi ägnar den inte mer tid än så. Lite synd när TV:n i övrigt ser så bra ut. Men fungerar gör den självklart!

PLUS + Makalöst ljustryck! + Fantastisk dynamik! + Oslagbar svärta! + Suverän skärpa (med HDMI) + ”Brightness Sensor”!!! + Bästa LCD-bild vi sett hittills!! + Man slipper plasmateknikens "inbränningar") + Fläktlös = ljudlös! MINUS - Ej maximal betraktningsvinkel (Gäller alla LCD-TV!) - Blek svärta vid max-ljus! (Gäller alla LCD-TV!)

BETYG (Totalbetyg: "Price/Performance")