BigScreen.se
 
 

BIG SCREEN RECOMMENDED

BigScreen använder & rekommenderar
just nu utrustning ifrån bland annat:


PROJEKTOR: Sharp XV-Z21000
PROJEKTOR: Sharp XV-Z21000

DUK: EuroScreen Frame Vision
DUK: EuroScreen Frame Vision

KABLAR: Supra Cables
KABLAR: Supra Cables

GeFen signaldistribution
SIGNALDISTRIBUTION: Gefen


 
 
 
 
 

 

 

VHS, DVD, HD-DVD, Blu-ray...

LAGRINGSFORMAT I KRIG!

Nu är det hög tid att göra vår röst hörd i den ENORMT stora och förvirrande HD- och format-hysteri som bara växer sig större och större. Vad som kom krypande i början på 2006 har nu tagit sådan fart att var och varannan människa pratar HD i någon form. Upplösningar har blivit ett folkintresse där till exempel nutidens skolungdomar bland annat mäter status med hur många megapixel de har i sina mobilkameror. Inom hembiobranchen gäller upplösningshysterin självklart de nya HD-formaten. Något som vi hade önskat kunde refereras till i singularis och inte plural. Men det är inte konsumenternas värld vi lever i – det är tillverkarnas, tyvärr

© 2007 BigScreen Entertainment

Jag minns det nästan som igår. Det var sent 70-tal och jag och min far besökte frekvent den lokala radiohandlaren som det hette då. Radio och ”tjock-TV” (CRT) var det som såldes mest, och. därav namnet ”radiohandlare” naturligtvis, men vad som också ofta låg rykande hett framme på butiksdisken var VHS-bandspelare. Dessa konkurrerade under en mycket kort tid med två andra format; BetaMax och Video2000. Trots att VHS inte var det teknisk bästa systemet så gick formatet snabbt segrande ur striden om konsumenterna på grund av att tillräckligt många stora aktörer ställde sig bakom formatet. VHS kom att bli det underhållningssystem som dominerade resten av 70-talet, hela 80-talet och halva 90-talet. Själv köpte jag på mig inte mindre än 476 st VHS-filmer – en i efterhand skrämmande kalkyl. Under andra halvan av 90-talet kom Digital Versatile Disc, eller det vi kallar DVD kort och gott. För en cineast i min skala och med den enorma skillnaden i kvalitet, så var en uppgradering lika självklar för mig som att andas. Detta fick effekten att mina 476 filmer blev mer eller mindre värdelösa i mina ögon, och med en ofattbar stor ekonomisk förlust sålde jag sakta av samlingen bit för bit. Idag är min nya filmsamling helt bestående av DVD-filmer, men mer blygsam till antalet, och ännu en gång står man i valet o kvalet om man skall börja om från början IGEN, eller vänta. Men förr eller senare blir man tvungen att uppgradera då gamla system dör. Skillnaden är bara att sist gick det cirka 20 år innan ett nytt system tog över. Nu har det gått cirka 10 år. Hur lång tid tar det innan ytterligare ett nytt format tar över efter Full HD? 5 år? Mindre? Och ur en annan synvinkel – hur långt behöver vi sträva innan vi inte ”behöver” mer kvalitet och kan anse oss fullt nöjda utan några som helst rimliga krav på förbättring? I och med ankomsten av äkta (Full) HD så anser i alla fall jag att vi numera utklassar biografbesöken när det gäller ren bildkvalitet. Ljudet likaså, för den delen. Det finns inte en biograf i hela världen som kan slå mig på fingrarna i fråga om rent ljud och med en god FullHD-projektor och FullHD-spelare så är toppen nådd. Med DVD kom vi upp i biografklass i bästa fall. Med HD går vi förbi. Vad mer behöver vi? Kan man klättra högre än Mount Everest? Behöver man det?

 

Formatresumé sedan 70-tal
Innan vi går vidare och plöjer igenom dagens heldigitala HD-format, så skall vi först ta lite tid att snabbt gå igenom historien så vi kan få en lättöverskådlig överblick över vad som skett på 30 år och vad skillnaderna mellan varje teknikgeneration egentligen är. Så låt oss börja på 70-talet...

VHS - Video Home System
Formatet introducerades 1976 av japanska JVC och vann snabbt marknadens stöd. Detta var som sagt 70- och 80-talets stora underhållningssystem och här fick man via sina analoga VHS-kassetter cirka 240 horisontella linjer av de 625 (varav 576 tillgängliga) i det Europeiska PAL-systemet. En genomsnittlig CRT-TV kunde, och kan än idag visa ungefär exakt 500 linjer. (Läs mer om traditionella upplösningar under ”Upplösningar & Frekvenser”). Med andra ord gav VHS som bäst kring halva den tillgängliga TV-upplösningen. Ett direktsänt TV-program i vanligt format rymmer kring 500 linjer, men lagrade program var ofta lagrade på just kassett och på grund av överföringar i distributionsnätet så kunde ändå en fräsch VHS-film upplevas som betydligt skarpare än de flesta TV-program och filmer. Undantaget direktsändningar med andra ord, som till exempel Melodifestivalen, sportevenemang, och så vidare

S-VHS
VHS kom även att presenteras i ett skarpare format som fick namnet S-VHS, vilket är en förkortning för ”Super-VHS”. Här lagrades materialet i hela 400 linjer och kunde plockas ut med S-Video (”Special-Video”) kablar med Y/C-separerad signal, till skillnad från VHS-formatets sammansatta kompositsignal. Bildstabilitet och skärpa, men framför allt kroma (färgmättnad) blev märkbart bättre. S-VHS slog dock aldrig nämnvärt i hemmet utan förblev mest utbrett i proffssammanhang. Förmodligen berodde detta på dels högre priser givetvis, men också på avsaknaden av stöd från filmbranschen. Köp- och hyrfilmerna hittade nämligen aldrig dit och S-VHS förblev därför enbart ett förnämligt sätt att spela in på. VHS hade en lång storhetstid på två decennier, men när DVD kom 1996 var början på slutet ett faktum. Det skulle dock ta närmare 10 år till innan VHS kunde anses som mer eller mindre ”utdött”. Förklaringen till detta extra decennium, är enkel...

DVD (Digital Versatile Disc)
Eller ”Digital Video Disc” som många trodde att DVD stod för när detta digitala format introducerades 1996, vilket också hade varit ett betydligt bättre namn, för är det något DVD inte är så är det just ”mångsidig”. Smidig med sina små platta skivor i CD-storlek – javisst! Men mångsidig – nej! DVD-teknikens ursprung kan dateras till början av 1990-talet då Sony och Philips tog fram MMCD (”MultiMedia Compact Disc”) som konkurrerade med Toshibas ”Super Density Disc” (SD). Under påtryckningar från IBM fick man dessa två parter att enas om ett nytt gemensamt format som blev DVD. Många, liksom jag, var snabba med att adoptera det nya digitala formatet DVD. Själv köpte jag min första spelare redan 1997 – en Panasonic A110, som då ansågs som bland det bästa man kunde välja. Men många insåg nog också teknikens begränsningar och barnsjukdomar. En av de mest märkbara var självklart avsaknaden av inspelningsfunktion. Detta och bara detta är min förvisso högst personliga, men också starkt förankrad i verkligheten, teori om varför VHS levde kvar så pass länge. I början på 2000-talet började det dyka upp allehanda hårddiskbaserade lösningar, och all ära till dem, då de med rätt storlek och handhavande är mycket smidiga och funktionella. Men jag tror ändå att många liksom jag, saknade möjligheten att spela in på ett löstagbart media som går att ställa i hyllan. Dessutom behöver man ju då inte oroa sig att ens hårddisk skall bli full. Det är ju bara att köpa fler skivor. Men det skulle ta ytterligare några år innan DVD-recorders blev vanliga. De är fortfarande inte direkt vanliga i och för sig, men de finns i ett antal på marknaden. De flesta DVD-maskiner är dock fortfarande i skrivande stund bara rena spelare, och det är också här man finner de riktiga lyxmaskinerna med extra fina D/A-omvandlare, scalers, de-interlacers, och så vidare. För så länge man pratar traditionella CRT-TV’s eller äldre plasma- och LCD-skärmar och projektorer med analoga bildsignaler så har bildbehandlingen i DVD-spelaren en avgörande roll för bildkvaliteten.

Full PAL-upplösning (576p)
Rent tekniskt är DVD ganska ordentligt överlägset VHS, men användarmässigt tror jag att det ännu finns de som håller fast vid VHS av ren ”bekvämlighet” (slippa uppdatera sin hårdvara) eller kanske ovilja att göra hela sin filmsamling utdaterad. Detta gäller självklart mest äldre generationer av användare. De yngre växer ju upp i en digital värld. Hur som helst, där VHS ger 240 linjer av 576 möjliga så ger DVD samtliga 576 – även kallat 576p för ”progressive” eller 576i för ”interlace”. (Läs mer om Interlace och Progressive under ”Allt om Bild – Upplösningar & Frekvenser”). Med andra ord så optimerar DVD vår upplevelse av PAL-formatet och ger allt av vad våra gamla CRT-TV’s klarar av. Vem som helst kan med lätthet se hur en DVD-bild överglänser en motsvarade VHS-bild, men även en normal TV-sändning – bandad som direktsänd. Den korta väg som bildsignalen vandrar, samt beroende på vad för typ av TV användaren har, så är skillnaden större eller mindre. Men skillnad är det och den är otroligt tydlig i de flesta fall.

DVD-inspelning
När det gäller inspelning av DVD så kom nu den första allvarliga perioden av tekniskt strul och konsumentförvirring (inom hembio) sedan kriget mellan VHS, BetaMax och Video2000 på 70-talet. Det dök upp en hel rad format som: DVD-R, DVD-RW, DVD+R, DVD+RW och DVD-RAM. Detta gav i sin tur en hel uppsjö med maskiner som kunde spela in i ett eller flera av dessa format och fick därför allehanda specifikationer med blandningar av ovanstående termer. (Vi känner nog de flesta igen detta från Audio-branschens CD-motsvarighet). Ingen av dem kan än idag dock mäta sig fullt ut med en riktigt avancerad DVD-spelare när det gäller uppspelning och i de flesta fall pratar man data-tillbehör (brännare) när man pratar DVD-inspelare. Men det finns som sagt några kvalificerade modeller för vanligt bruk hemma i vardagsrummet också, och satsar man på ett bra märke och en inte alltför liten prislapp så får man ett gott resultat. DVD-inspelning har bara två problem, och det ligger dels i att det tagit för lång tid att introducera det samt att man inte kunnat enas om ETT format! Hade marknaden släppt ett av dessa format, till exempel DVD-RW (”Re-Writable”) för några år sedan så hade DVD-formatet blossat upp snabbare än det gjort. Men kanske var detta medvetet? Jag tror personligen att hemelektronikmarknaden sitter på alla möjliga godsaker som de väljer att inte lansera så vi konsumenter skall suga musten ur befintliga system så länge som möjligt. På så sätt får man sälja teknik till samma konsumenter gång på gång. Går det för snabbt så väntar kanske folk hellre på nästa teknik, eller nästa…

DVD-Audio
Detta var ett ”lyx-ljudsformat” som föddes ur DVD-formatet och kom att konkurrera med SACD (”Super Audio CD”) – det vill säga ytterligare ett formatkrig, fast inom Audio. Läs mer om detta under ”Allt om Ljud”.

 

HD-format... 
Sedan introduktionen av HD har det uppstått en del förvirring kring vad som är äkta HD och vad som inte är det (så ovanligt med förvirring i denna bransch, eller hur?). Vanligtvis pratar man om 720p och 1080p (samt 1080i), men vi har också tvingats på den fåniga benämningen "HD Ready". Som en rent personlig åsikt tycker jag att HD Ready är en lika beskrivande term som att min mun är Food Ready. Det betyder ju inte att jag kan äta lyxmat varje dag för det...

”HD Ready” – är ej äkta HD!
EICTA, eller: “European Industry Association for Information Systems, Communication Technologies and Consumer Electronics”, är organisationen med det perverst långa namnet som gav oss ”HD Ready” konceptet i januari 2005. Med detta syftade man till bildåtergivare som kan ta emot HD-signaler i det lägsta formatet 720p (1280 x 720 progressive) eller det näst högsta; 1080i (1920 x 1080 interlace). Detta är alltså inget ”format” i sig som tilldelats något digitalt lagringsmedium, utan bara en norm för bildåtergivare. Denna är för övrigt helt förkastlig i våra ögon då den bara bidrar till ytterligare förvirring bland oss konsumenter. Jag har personligen mött åtskilliga konsumenter som trott att de köpt en äkta HD-TV när de införskaffat en TV märkt med denna utomordentligt dumma symbol. Alla bildåtergivare med en upplösning på 1280 x 720 eller mer, som till exempel den vanliga 1366 x 768 på plasma-TV får alltså bära denna logo. Men det betyder inte att det är en HD-skärm! Det betyder bara att apparaten kan TA EMOT vissa HD-signaler (som 720p och 1080i). Om man till exempel skickar in en 1080i-signal i en 720p-eller 768p-baserad bildåtergivare som en projektor eller skärm så får man givetvis inte äkta 1080i – man får en nedskalad signal i den upplösning bildåtergivaren har – i detta exempel 720p. Anledningen till vårt stora avståndstagande från HD Ready-konceptet ligger i att loggan borde ha hetat ”720p” istället för HD Ready som ger många intrycket att apparaten stöder vad som har kommit att kallas Full HD (1080p). Upplösningen 768 är för övrigt en hybrid som sprungit ur data-industrins XGA-upplösning (1024 x 768) och fått ett 16:9-format på 1366 x 768 och är rent principiellt inte ett officiellt HD-format, även om det rent tekniskt ”sväljer” HD i 720p-format. Förvirrande? Ja förmodligen för de flesta!

Branschen har nog till viss del uppfattat denna förvirring och har nu även lanserat en ny HD Ready logo med tillägget ”1080p”. Kort sagt: HD Ready borde heta 720p och ingenting annat då det är 0% kompatibelt med Full HD annat än att 1080i-signaler kan tas emot och skalas ned! Och skall vi vara realistiska så kan nog vem som helst räkna ut att ingen med lite teknisk framförhållning och HD-ambitioner kommer att vara intresserad av 720p nu när 1080p är här. Båda lagringsformaten för Full HD; det vill säga HD-DVD och Blu-ray jobbar med 1080-upplösning, så varför skulle någon HD-spekulant vilja satsa på 720p? Om jag fick som jag ville så skulle man skrota HD Ready konceptet helt och hållet och döpa om Full HD 1080p till bara ”HD” samt låta 720p förbi ett format för uppskalad DVD. Sedan skulle jag lägga ned det ena av de två konkurrerande HD-formaten så vi konsumenter slipper välja baserat på vilka filmbolag (det vill säga vilka filmer) som finns bakom respektive format. Men det är bara jag det… 

”Full HD” – äkta HD!
Liksom HD Ready är detta en norm och inte ett lagringsformat. Men till skillnad från ”HD Ready” så är ”HD Ready 1080p” eller ”Full HD” (se logo) som vi hellre kallar det, av de val som finns tillgängliga, ett fullgott upplösningsformat för HD som är helt framtidssäkert, med viss modifikation. Men jag är ganska övertygad om att upplösningsjakten lagt sig för att vila ett bra tag nu. Det finns helt enkelt inget behov av att sträva högre än 1080p med sina 1920 x 1080 pixlar i progressive, även om det ryktats om framtida 4096p-format. Men min personliga gissning är att branschen är så labil just nu och måste adoptera något av lagringsformaten för HD på allvar, till att börja med, och sedan stärka och utveckla utbudet innan vi kan tala om ytterligare en ökning i prestanda – om den ens någonsin kommer att behövas. Ja så vida vi inte blir 8 meter långa i framtiden och behöver 300-tums-skärmar i våra jättelika hem med 40 meter långa rum, vill säga. Skämt åsido, men 1920 x 1080 är en så pass hög upplösning att man nästan kan likna det vid att se ut genom ett fönster, även om man sitter extremt nära. Åtminstone jämfört med DVD-formatets 720 x 576! Jag skulle vilja påstå att ett skarp öga ser lika stor skillnad på Full HD och DVD som man gjorde mellan DVD och VHS. Problemet är bara som sagt att industrin är delad i två mäktiga läger, och de bråkar envist likt två små barn medan konsumenter som jag själv sliter mitt hår i frustration över att vi skall behöva välja. Antingen det, eller vänta, och hur kul är det?

 

HD DVD
Det första lagringsformatet för HD som kom ut på marknaden blev HD-DVD som är nästan helt utvecklat av Toshiba, och till viss del NEC och är helt uppbackat av organisationen ”DVD Forum” (skall inte förväxlas med det Svenska diskussionsforumet). Initialt kallades formatet ”Advanced Optical Disc”, men döptes innan premiären om till HD-DVD. Under våren 2006 lanserade Toshiba den första HD-DVD-spelaren i Japan. I januari 2007 fick vi på BigScreen in den första Europeiska modellen för test döpt till HD-E1. Detta var en 1080i-spelare men ersattes snart av XE1 som gav 1080p. Maskinerna gav mycket gott resultat i våra tester och vi lovordade dem varmt, trots att tekniken var väldigt ny. De som snabbt anammade denna uppgradering har nu haft snart ett år på sig att avnjuta de filmtitlar som kommit på formatet, men vår entusiasm har dock stagnerat sedan dess. Orsaken är att Blu-ray verkar vinna alltmer stöd och om tillräckligt många företag ställer sig bakom Blu-ray så kommer snart HD-DVD att dö, då Blu-ray alltid haft högre tekniska specifikationer. Jämfört med DVD är HD-DVD överlägset med sin upplösning på 1080p mot DVD’ns 576p, men Blu-ray når ännu högre på det tekniska trädet. Inte i fråga om upplösning förvisso (som är densamma), men när det gäller bandbredd och framför allt och mest noterbart; lagringsutrymme! Studera gärna vår sammanställning i tabellen nedan. HD-DVD’s största styrkor är de mäktiga företag som stöder formatet, som till exempel Microsoft och Intel samt de filmbolag och titlar som bara finns på HD-DVD. Ett starkt exempel är en av mina favoritfilmer; King Kong (Peter Jacksons version) samt Microsofts spelkonsoll; XBox 360, även om denna kräver ett tillbehör för att kunna spela HD-DVD. Den andra styrkan är priset på spelarna som än så länge fortfarande ligger under det genomsnittliga priset på Blu-ray-spelarna. Filmerna kostar dock lika mycket – kring 250 kronor styck.

Organisation
De (stora) företag som står bakom HD-DVD är, förutom Toshiba och NEC naturligtvis, framför allt grundarna av DVD Forum:

- Hitachi
- JVC
- Matsushita (Panasonic & Technics)
- Mitsubishi
- NEC (ej grundmedlem)
- Pioneer
- Philips
- Thomson
- Time Warner Inc.
- Toshiba

Officiell hemsida för HD-DVD: www.hddvdprg.com

 

 

Blu-ray
Denna teknik och konkurrent till HD-DVD utvecklades av ”The Blu-ray Disc Association” (BDA) med Sony i spetsen och premiärvisades redan 2002. Namnet Blu-ray kommer av själva laserstrålens färg som har en blå-violett karaktär till skillnad mot DVD-formatets röda. HD-DVD använder exakt samma våglängd på lasern som Blu-ray (450 nm) och har således också samma färg, men fick ändå det i min smak mer passande namnet HD-DVD. Blu-ray låter mer som en fransk maträtt i mina öron, än ett högteknologiskt lagringsformat. Till skillnad från idag så använde man för övrigt under utvecklingsstadierna initialt ett fodral (”cartridge”) som skivan låg i för att skydda de känsliga spåren. Lyckligtvis så lyckades BDA-medlemmen TDK arbeta bort det behovet med hjälp av ett hårt skyddslager på skivan och idag så räcker det med att Blu-ray har just en något hårdare och mer skyddande yta än HD-DVD, som har något mindre känslig yta men större spår. De första Blu-ray spelarna dök upp på marknaden under sommaren 2006, ungefär ett kvartal efter att HD-DVD haft sin premär. Rent tekniskt är Blu-ray som sagt ”en smula” vassare än HD-DVD och skillnaden ligger främst i utrymmet, men andra intressanta detaljer som också har med utrymmet att göra är att det tillåter filmbolagen att lägga in det mest högupplösta DTS-formatet också, med hela 25 Mbps bandbredd, mot motsvarande 18 på HD-DVD. Att begära att någon verkligen skall höra skillnad på detta är nog att tro för mycket, men på pappret är det ju ändå märkbart. De främsta argumenten mot Blu-ray ligger i Sonys historia att vilja vara ”egna” på marknaden med tekniker som företaget haft en ledande roll i att utveckla, men som också har mer eller mindre floppat. Man nämner; Sony BetaMax, Sony HiFD (High capacity Floppy Disk), Sony MiniDisc, SDDS – Sony Dynamic Digital Sound, Sony ATRAC (Adaptive Transform Acoustic Coding), Sony HiMD och självklart SACD som aldrig lyckades slå ut CD (vilket inte heller DVD-Audio lyckats med). Själv är jag dock benägen att protestera i detta fall. För även om det rent principiellt är irriterande när en elektronikmogul försöker skapa monopol på marknaden, och även om Sony misslyckats med detta några gånger, så tror varken jag eller mina kollegor att de är ute på tunn is denna gång med Blu-ray. Nedan maskin är en stor anledning till detta... 

Playstation 3!
Sonys omåttligt populära spel- och multimediakonsoll Playstation 3 blev det starkaste kortet för Blu-ray och min gissning är att det är denna maskin som kommer att svänga marknaden över på Blu-ray-sidan.

Organisation
De (stora) företag som står bakom Blu-ray är framför allt styrelse-medlemmarna i BDA:
- Apple, Inc.
- Dell
- Hitachi
- HP
- LG
- Mitsubishi
- Panasonic
- Philips
- Pioneer
- Samsung
- Sharp
- Sony
- Sun Microsystems
- TDK
- Thomson
- Twentieth Century Fox
- Walt Disney
- Warner Bros

Officiell hemsida för Blu-ray: www.blu-raydisc.com

 

 

TEKNISKA SKILLNADER:

DVD

HD DVD

Blu-ray

Upplösning

720x576 (576i/p)

1920x1080 (1080i/p)

1920x1080 (1080i/p)

Bitrate

10 (9,8) Mbit/s

30 (29,4) Mbit/s

40 Mbit/sec

Lagringskapacitet
Single Side

4,7 Gb 
Single Layer
8,5 Gb 
Dual Layer

15 Gb
Single Layer
30 Gb 
Dual Layer

25 Gb
Single Layer
50 Gb
Dual Layer

Lagringskapacitet
Double Side*
9,4 Gb 
Single Layer
17 Gb 
Dual Layer

30 Gb
Single Layer
60 Gb
Dual Layer
50 Gb
Single Layer
100 Gb
Dual Layer
Tidskapacitet
(Dual Layer)
ca 3 timmar SD

ca 5 timmar HD
ca 13 timmar SD
ca 8 timmar HD
ca 23 timmar SD
Ljudformat
Dolby Digital EX
DTS-ES

Dolby True HD
DTS HD (18 Mbps)
Dolby True HD
DTS HD (25 Mbps)
Laservåglängd
650 nm

450 nm
450 nm
Numerical Aperture*
0.6

0.65
0.85
Spårstorlek
1.32µm

0.32µm
0.40µm

...

  • Double Side-discar är mest en teknisk möjlighet än tillgänglighet på marknaden. Det beror med största sannolikhet helt enkelt på att man inte behöver det extra lagringsutrymmet för filmen. Dessutom är det opraktiskt med dubbelsidiga discar då man förlorar skyddet på ena sidan samt trycket som talar om innehållet på skivan. Däremot kanske dubbelsidiga diskar blir vanligt när det gäller inspelning för privat bruk, med HD-DVD- eller Blu-ray-recorders!
  • Numerical Aperture (NA) är ett mått för hur bra linsen kan fokusera laserstrålen och ett högre värde tillåter högre fokusering vilket medger möjlighet att läsa mindre och således fler spår på skivan.

...

 

Vad fasen hände med förpackningarna? 
Som en illasmakande krydda i denna teknologiska soppa så har vi också ett annat faktum – samlarvärdet i filmerna. Det vill säga det personliga värdet och glädjen över att köpa den där speciella utgåvan av sin favoritfilm. Vad hände med dessa på HD? Ja de speciella samlingsutgåvorna menar jag? De existerar inte? Oavsett om man köper en HD-DVD eller en Blu-ray så får man en mörkröd eller en blå plastförpackning med dåligt sträckt och vågig omslagsplast. På DVD finns ett obegränsat konstnärligt perspektiv på box-designen där man kan finna riktigt vackra samlarobjekt i totalt unika förpackningar av allehanda material. När får vi se dessa på HD? Se bara nedan HD-DVD kontra den vänstra DVD-utgåvan...

 

Ett mycket förvirrat läge... 
Till skillnad mot decennieskiftet mellan 70- och 80-tal så har vi nu ett teknikläge som inte kommer att avgöras snabbt utav de inblandade företagen. Istället har vi något slags krig där båda sidor använder starka aktörer för att ”slå” mot varandra och söka övertyga konsumenterna om vilken sida som skall vara det självklara valet. Personligen anser jag allt detta vara ett HÅN mot oss konsumenter och en fars utan like. Det är helt enkelt vansinnigt att det skall behöva vara så här. Som konsument hamnar man obönhörligen i en situation där man bara har några få begränsade val, och hur man än gör så riskerar man att göra fel. Antingen det, eller så blir man tvungen att vänta, och vänta och vänta…

De val marknaden gett oss cineaster nu (som vill uppgradera från DVD) är att:

  1. Välja att vänta! Vi bojkottar både HD-DVD och Blu-ray, håller fast vid vår DVD-samling och väntar ut marknaden tills de helt enkelt kan samsas. Vi förstår nog alla att detta inte är ett val som kommer påverka någon mer än konsumenten själv dock. Det kommer alltid att finnas tillräckligt många ”early adopters” för att båda läger skall kunna njuta av försäljningssiffrorna medan vi sitter där och blir gråhåriga av väntan.
     
  2. Välja HD-DVD, och bojkotta Blu-ray! På så sätt går vi Microsofts och Intels väg, samt stöder Toshibas och hela DVD Forums beslut att detta bör vara det HD-format som vi skall använda. Vi får äkta 1080p men mindre lagringsutrymme på skivorna men också lägre priser på spelarna. Med detta beslut får vi dock klara oss utan samtliga filmer vars filmbolag har valt att bara stödja Blu-ray. Om Blu-ray sedermera vinner striden så står vi där med totalt värdelös hård- och mjukvara!
     
  3. Välja Blu-ray, och bojkotta HD-DVD! Med detta beslut går vi Sony och BDA’s väg. Vi får även här full 1080p samt större lagringsutrymme, men till något högre hårdvarupriser. Vi mister dock möjligheten att avnjuta de filmer vars filmbolag har helt ställt sig bakom HD-DVD. Om HD-DVD sedermera vinner striden så står vi där med totalt värdelös hård- och mjukvara, men viss gardering för Playstation vars spel naturligtvis kommer att fortsätta existera på Blu-ray.
     
  4. Välja att satsa på både HD-DVD och Blu-ray! Detta är ju självklart det dyraste valet då det kräver spelare för båda format. En ”lösning” kan ju vara att skaffa en Playstation 3 samt en HD-DVD-spelare för totalt kring 10 000 kronor. Eller så kan man leta upp en så kallad kombispelare som stöder båda format i en och samma maskin, som den av BigScreen testade LG BH100, som tyvärr också lider av en mycket hög prislapp. Ett bättre val är den nya modellen BH200. Men oavsett hur man gör så kommer man alltid löpa risk att delar av ens utrustning blir fullständigt värdelös om endera format läggs ned framöver. Den ”goda” sidan (hur man nu ser det) är att det lär dröja som sagt, och alla som satsar på sitt formatval lär ändå få en hel del tid att avnjuta det innan vi eventuellt är där. Men vad gör man sen när det ena formatet försvinner? Ett alternativt format som erbjuder ännu en ”lösning” är ett format som Warner Bros introducerade i år på CES mässan kallat Total HD – ett hybridformat med filmen lagrad i HD-DVD på ena sidan och Blu-ray på den andra (dubbla lager på båda sidor). Jag är dock ytterst tveksam till hur filmbolagen ställer sig till detta då de redan valt sida, och vissa rykten säger att det också redan skotats. Förvirring, förvirring…

Och bara för att göra läget ÄNNU mer komplicerat och förvirrat så jobbar andra tillverkare på att ta fram ännu fler och ”ännu bättre” varianter av lagringsformat. Ett av dessa försök är HD-VMD (”High Definition Versatile Multilayer Disc”) – en rödlaserteknik i flera lager från New Media Enterprises i England. Ett annat är det helt kinesiska formatet med det töntiga namnet; CH-DVD (China High Definition DVD). Men det finns tyvärr ÄNNU fler som till exempel: DMD ("Digital Multilayer Disc"), EVD ("Enhanced Versatile Disc"), FVD ("Forward Versatile Disc"), eller vad sägs om HVD ("Holographic Versatile Disc"). Ja är det något som är mångsidigt så är det i alla fall alla dessa namn! Man har vid samtliga varianter stannat vid 1080p-upplösningen, men man söker finna ännu större lagringsutrymme på skivorna (samt givetvis stjäla marknadsandelar från HD-DVD och Blu-ray). Vi frågar oss dock varför? Dels finns det inget direkt behov av mer utrymme för att få plats med filmer i 1080p och dels gör detta marknaden framför allt ännu mer labil och invecklad. Man borde istället satsa på ett gemensamt format eller vänta tills tekniken nått dit de flesta tillverkare vill, innan man introducerar sina format på marknaden. Men det är ju förståss bara min högst personliga åsikt…

Full HD 1080p är här – nu – och HD är framtiden! Full HD mosar DVD med hästlängder, likt DVD mosade VHS! Det råder ingen tvekan om detta faktum. Frågan är bara på vilket medium och vilket format vi skall välja… och när? Det är ju dessvärre tyvärr inte upp till oss, utan branschen.

Själv äger jag en Playstation 3, men i filmhyllan står numera också King Kong på HD-DVD – märkligt, inte sant?

 

 

Vi reserverar oss för eventuella "feltryck".

----------------------------------------------------------

© 2008 BigScreen Entertainment. All rights reserved.

 

Skriv ut denna sida. HD-DVD & Blu-ray...


Denna artikel är taggad med följande sökord:
1080p, Blu-ray, Blu-ray-spelare, DVD, DVD-spelare, Full HD, HD-DVD, HD-DVD-spelare, HD-ready, PAL, VHS,
(Klicka på ett ord för att lista samtliga artiklar
som är taggade med samma ord.)

 
  2008-07-13 00:21:30

Laughing Mycket bra sida. Här lärt mig mycket av din sida... Håller på att skall köpa musik o tv anläggning. Vet inte riktigt vilken nivå jag skall lägga mig på. Men det har klarnat lite efter jag har läst på din sida vad allt betyder iaf Very Happy

Visa bigdeal's profil bigdeal
 
 
 

Skriv kommentar (Endast för medlemmar)


Infoga länk Very Happy Smile Sad Surprised Shocked Confused Cool Laughing Mad Razz Embarassed Crying or Very sad Evil or Very Mad Twisted Evil Rolling Eyes Wink Exclamation Question Idea Arrow Neutral
Logga in

E-post

Lösenord (Glömt?)



Bevaka för svar?
Ja Nej

 
 

Bli medlem

E-post

Bekräfta E-post

Lösenord ( Minst 5 tecken. A-Ö. 0-9. )

Bekräfta lösenord

Alias ( Det namn du vill använda på BigScreen )

Jag godkänner BigScreens regler

Nyhetsbrev?
Ja Nej



 
     
 

Tipsa en kompis


Din E-post

Ditt namn

Din kompis E-post


 


Korsordshjälpen
Korsordslexikon, nätkryss, forum oc..
Värmepump Driftskostnad
Kalkylator för beräkning av dr..
Pokerpatiens Online
Välkommen till sajten där du k..
www.OffertOnline.com -> 
Vad är BigScreen